Fãrsi Lãtin     Fãrsi Arabi     Svenska      English                


Varje minut dör tjugo barn SVÄLTANDE BARN

I april 2000 dog åtta barn varje dag i Etiopien.


30 000 barn dör runt om i världen varje dag. De fattiga länderna i u-världen skulle kunna rädda tiotusentals liv med bara några få kronor per dag och barn.

Men i stället tvingas u-länderna att betala ränta på sina utlandsskulder till bland annat de rika G8-länderna som vid sitt senaste möte inte kom fram till några konkreta lättnader för u-länderna, skriver Kent Härstedt ordförande Svenska Unicef och artisten Robyn , ambassadör Svenska Unicef.

Därför inleder Svenska Unicef i dag en informationskampanj kallad "30 000 barn" som kommer att föra barnens livsöden in i vår ombonade vardag.

Varje dag dör 30 000 barn runtom i världen, ett barn var tredje sekund. Det är en fullständigt ofattbar siffra när man tänker på att många av barnen skulle kunna räddas till livet för bara några futtiga kronor om dagen.

Ibland ges tillfällen då chansen finns att göra något stort och radikalt för att ändra villkoren för den fattiga världen. Ett sådant tillfälle kom för ett par veckor sedan. Då avslutades G8-mötet där världens sju rikaste och mäktigaste länder och Ryssland sammanstrålade för att fatta kloka beslut, viktiga för hela världen. Men mötet lyckades bara enas om ett urvattnat dokument, till intet förpliktande för de deltagande länderna.

    
Foto: REUTERS
För Svenska Unicef var mötet ännu en besvikelse i raden av gäckade förhoppningar. För den fattiga världen, som hoppats att man skulle kunna enas om konkreta åtgärder för skuldavskrivningar, var mötet ännu ett svek.

Länderna söder om Saharaöknen i Afrika betalar mer pengar i ränta på sin skuld om 1 800 miljarder kronor till den rika världen än de har råd att satsa på hälsa och utbildning för sina 306 miljoner barn. återbetalningen stjäl resurser från barnen. Länderna har helt enkelt inte råd att vaccinera sina barn. Skuldbördorna bär ett barns ansikte. För det är barnen som får betala det högsta priset.

Allt G8 kunde enas om var vackra ord. Mötet med förberedelser kostade 6,5 miljarder kronor att arrangera, mer än dubbelt så mycket som president Clinton lovade att USA ska skänka för att finansiera skolluncher i utvecklingsländerna.

Genom sitt ansvarslösa agerande sände mötesdeltagarna en obehaglig signal: den fattiga världen behöver man inte riktigt ta på allvar. För oss är det ofattbart. Det är som om de rika länderna inte förstår vad som pågår. Varje barn som föds i Mauritanien har en skuld på 9 000 kronor, i Nicaragua 11 000 kronor och i Kongo 17 000 kronor. Skuldavskrivningar skulle inte automatiskt ställa allt tillrätta men de skulle vara ett stort steg i rätt riktning.

En översvämning gör hundratals människor hemlösa, en svältkatastrof tar tusentals liv, en konflikt bryter ut på Balkan. Det är nyheter som får löpsedlar och redaktionellt utrymme och som också leder till handlingskraft och till att resurser skjuts till. Och detta med rätta.

Men hur gör man beslutsfattare och människor i allmänhet uppmärksamma på att det kontinuerligt pågår en katastrof som inte får den publicitet den förtjänar och det stöd som är nödvändigt? Vi vill att insikten om vad som hela tiden händer ska nå fram. Vi vill sända ett budskap som säger att vi inte längre accepterar att barn i tusentals dör varje dag av diarréer, luftvägsinfektioner, polio, stelkramp och mässlingen och brist på rent vatten. Här hemma skulle detta inte innebära några problem. Med vaccinationer, medicin eller några dagar i sängen kunde de flesta botas. För barnen i många u-länder kan en enkel sjukdom leda till döden.

I dag inleder därför Svenska Unicef en informationskampanj kallad "30 000 barn" som för ett ögonblick kommer att föra dessa barns livsöden in i vår ombonade vardag. Ni kommer att se dödsannonser på verkliga barn i Afrika som dött av orsaker som skulle varit enkla att förebygga, ni kommer att få ta del av livsöden som slutligen och obönhörligt ledde till deras död. I tv kommer vi att uppmana er till en minuts reflektion över dessa döda barn. Några av er kommer säkert att tycka att vi går för långt.

Men detta är den verklighet vi som humanitär organisation lever med hela tiden. Att inte dela denna verklighet med er skulle vara att undanhålla er möjligheten att reagera. Vi kommer också att berätta om möjligheten att göra något åt denna situation. Vi gör det också för att vi är trötta på att döda barn i världen alltför ofta bara uppfattas som en fråga om statistik - såväl på stora toppmöten som i vardagslivet. Vi gör det för att beröra, informera och få er att reagera.

Vi tillhör båda den yngre generationen. Vi representerar olika delar av det svenska samhället. Vi ser saker från lite olika perspektiv. Men vi brinner av samma längtan att åstadkomma förändring. Vi kan inte stillatigande acceptera att gapet mellan fattig och rik ökar, att världens samlade bistånd minskar - samtidigt som det är barnen som med lidande, hunger, sjukdomar - och sina liv - får betala priset. Nu får det vara nog. Vi hoppas genom vår kampanj hjälpa till att göra verkligheten tydlig. Om du känner som vi så ställ krav på beslutsfattarna. Och bidra gärna ekonomiskt till vår kampanj. Vi lovar dig att pengarna kommer till dem som bäst behöver det.

Kent Härstedt
ordförande Svenska Unicef

Robyn
ambassadör Svenska Unicef

Aftonbladet 2000-08-14