Tal på Internationella Kvinnodagen
8e mars 2010

Idag är det över 100 år sen som kvinnorna gick ut på gatorna för att kräva sina rättigheter. Den dagen fick sedan namnet till Internationella kvinnodagen.

Idag är en dag då vi än en gång med hög röst klargör att vi inte accepterar ojämlikhet och diskriminering.

Vi har kommit hit till Rinkeby Torg för att tillsammans med våra bröder och systrar i Rinkeby förklara krig mot religiös extremism.

Vi säger att religion är varje persons ensak. Någon vill be en gång om dagen, en annan 10 gånger och den tredje vill inte be alls, det är en privat sak och upp till varje enskild person.

Vi accepterar inte att tjejer och kvinnor begränsas och kontrolleras. Vi accepterar inte att tjejer och kvinnor hindras från att gå ut, dansa, simma, spela fotboll och utvecklas som individer. Vi accepterar inte att våra döttrar och systrar hotas och mördas för att de har en pojkvän eller inte längre är oskuld.

Vi har kommit hit för att säga att ingen kultur eller religion kan påstå att en kvinna är hälften av en man. Lika värde, lika rättigheter!

Vi vill att våra barn ska utvecklas till jämställda individer. Föräldrar äger inte sina barn och kan inte tvinga dem att bära slöja eller stoppa dem i sin utveckling.

Så alla extremister, akta er! Om ni tillsammans med ett tiotal extremister vill stå i vägen för kvinnors frihet kommer tusentals kvinnoaktivister tillsammans med folket i Rinkeby återvända och fängsla er för brott mot mänskliga rättigheter.

(och överlämna er till lagen fastän vi vet att den svenska polisen är rädda.)

Misshandel av kvinnor - BROTT!
Könsstympning - BROTT!

Kvinnors rättigheter är mänskliga rättigheter. Brott mot mänskliga rättigheter kan aldrig rättfärdigas med kultur, tradition och religion.

SvtPlay.se

Nyligen ringde min vän kvinnoaktivisten Latife från Afghanistan. Hon sa att här är det jättefarligt nu. När som helst kommer vi bli mördade. Här är det inte säkert längre. Kan du hjälpa några av oss att fly landet?

Situationen blir farligare och farligare för landets kvinnoaktivister. Latife berättade också om rädslan hos tjejerna som varje dag riskerar sina liv för att gå till skolan.

Efter allt snack från västvärlden om att rädda de afghanska kvinnorna från talibanerna har det nu svängt. Kvinnors rättigheter får åter igen stå tillbaka för krigspolitik och förhandlingar med talibanerna.

Även om vi skulle kunna hjälpa en del kvinnoaktivister ur Afghanistan för att de inte ska mördas så finns alla andra flickor och kvinnor kvar som vill fortsätta studera och arbeta. Vad händer med dem?

Då tänker jag på den här dagen. Vad betyder en internationell kvinnodag? Den internationella kvinnodagen. Vad betyder solidaritet? Hur kan vi stötta kvinnokampen i Afghanistan? Vad kan jag göra? Vad kan du göra? Vad ska vi göra?

Vi ska skrika ut från det här torget att alla kvinnors rättigheter angår oss, att alla kvinnors rättigheter är våra rättigheter. Ska vi kämpa för våra rättigheter i Afganistan?

Låt mig få höra - Ska vi kämpa för våra rättigheter i Afghanistan?

Lyssna på det senaste förslaget jag hört om från Iran:

Att kvinnor som arbetar på kontorsjobb ska tvingas jobba hemifrån. Det är ytterligare ett steg i att begränsa kvinnorna i Iran för att de ska hålla sig kvar i hemmet istället för att vara ute i samhället.

Vi talar om kvinnor som för 30 år sen studerade och arbetade som domare, advokater och var en del av den internationella kvinnorörelsen. Nu måste de jobba hemifrån. Varje år arresteras hundratusentals kvinnor. Det räcker med att lite hår som sticker ut under slöjan för att bli för trakasserad, hotad och arresterad av polisen.

De som representerar den gröna rörelsen i Iran blir upplyfta här som frihetskämpar. De är en del av samma konservativa system. De har inte med ett ord nämnt kvinnors rättigheter. Tvärtom! Lyssna bara vad de säger - de säger att de accepterar sharia lagarna. De vill ha samma lagar som fanns under Khomeinis tid. De kvinnofientliga sharia lagarna. Kvinnorna i Iran stod för en radikal kamp men nu framställs det som om kvinnor i Mellanöstern alltid har levt bakom hemmets stängda dörrar. Förminska oss inte, vi har tillsammans med er kämpat för kvinnors rättigheter i hundra år vi också.

Vi ska skrika ut från det här torget att alla kvinnors rättigheter angår oss. Och att alla kvinnors rättigheter är våra rättigheter . Ska vi kämpa för våra rättigheter i Iran?

Och tillbaka hit till Sverige. 80% av allt städarbete i Sverige utförs av invandrare. Majoriteten är kvinnor. De utför ett arbete under dåliga arbetsförhållanden med tunga uppgifter och mycket stress. Rut avdraget som diskuteras mycket nu dessa veckor - vem är det som utför allt det städarbete i medelklassens hem? Invandrarkvinnor. Vi får städa för att den svenska jämställdheten och livspusslet ska gå ihop. Vem städar hemma hos städerskan för att främja jämställdheten? Vi flyr förtryck i våra länder och kommer hit och hamnar längst ner på skalan.

Vi ska skrika ut från det här torget att alla kvinnors rättigheter angår oss. Och att alla kvinnors rättigheter är våra rättigheter . ska vi kämpa för jämställdhet i alla hem?

Och vad händer i förorterna? Hör ni - där kämpar kvinnor och tjejer återigen mot samma förtryck i nya former.

Jag kommer från en demonstration som Kvinnors Nätverk anordnade i Rinkeby. Här är tjejer inte bara den billigaste arbetskraften utan måste också följa kvinnofientliga regler och lagar från föräldrarnas hemländer. Vi demonstrerade för att stötta de tjejer och kvinnor som hotas och trakasseras av en grupp religiösa extremister. Och vad händer i förorternaa? Vi lever i ett land där kvinnors rättigheter ser olika ut beroende av vilken tunnelbanestation du går av på. I Rinkeby river man socialförvaltningen och arbetsförmedlingen har flyttat. Religiösa extremister får fäste och kvinnors rättigheter hamnar i skymundan. De flesta är emot extremismen i Rinkeby men det är svårt när politikerna blundar, när resten av samhället överger Rinkeby, Hjulsta, Vårby och andra förorterna.

Vi ska skrika ut från det här torget att alla kvinnors rättigheter angår oss. Och att alla kvinnors rättigheter är våra rättigheter . Ska vi kämpa för våra rättigheter i förorten?

Våra rop får inte stanna här, de får inte avta och bli gnäll en och än är våra röster inte så starka, vi måste organisera oss för en verklig förändring av kvinnors situation i Sverige och världen.

Så alla makthavare akta er, ropen skalla åttonde mars är en dag för alla.