Nödvändigt att markera stenhårt mot hederskulturen

Naturligtvis är det den som hållit i kniven som är ansvarig för mordet. Flera saker har dock lett fram till att Manidja befann sig i den situation som hon gjorde, och det finns andra än den nu dömde som bör känna ansvar för att ha bidragit till Manidjas öde.

Under rättegången framkommer att gärningsmannen kommer från en släkt med starka hedersrelaterade normer, men även i vittnesmålen från släktingar på Manidjas sida lyser de hedersrelaterade värderingarna igenom.

Till exempel svarar mamman på en direkt fråga att det hade varit en stor skam för familjen om Manidja hade haft en pojkvän. Döttrarnas kyskhet är en central del i det hedersrelaterade värderingssystemet. Manidjas tidigare pojkvän har vittnat om att en av Manidjas släktingar kontaktat honom efter mordet och försökt förmå honom att inte avslöja hans och Manidjas relation. Detta för att inte spä på ryktet om att Manidja inte var oskuld vid giftermålet.

Denna bild stämmer väl överens med vad Manidja själv berättat för oss. Manidja berättade att hon som sjuttonåring placerades i familjehem på grund av hedersrelaterat förtryck och våld. Som så många andra hedersvåldsutsatta ungdomar som lämnat familjen slets Manidja mellan viljan att leva ett självständigt liv och saknaden efter släktingarna. Hon var tyngd av skuldkänslor för det hon ”utsatt” sin familj för. Kraven för att bli tagen tillbaka på nåder och få del av familjens kärlek och gemenskap var benhårda och obevekliga - Manidja tvungen att helt och hållet underordna sig och rätta sig efter familjens regler och villkor.

Under rättegången framkom att mamman ville se Manidja gift. Modern åkte med Manidja till ursprungslandet där det arrangerades ett giftermål, och efter en vecka var Manidja gift med en man som hon endast träffat vid ett tillfälle. Mannen berättade att han fått information av Manidjas morbröder att det skulle komma en tjej från Sverige, och att det fanns möjlighet att gifta sig med henne om han var intresserad. Familjen var medvete n om att mannen kom från en mycket traditionell och konservativ släkt. Enligt ett vittne berättade Manidja att hon gift sig för att göra sin mor glad.

Förhören och vittnesmålen visar på det omfattande fortsatta förtrycket mot Manidja efter giftermålet – både från maken och från de egna släktingarna. Mannen kontrollerade varje steg hon tog. Han hotade, misshandlade och våldtog henne. I förundersökningsprotokollet kan man läsa att Manidjas egen familj stått på mannens sida när det gällde kontrollen av hennes klädsel, att hon blivit tillsagd att lyda sin man, att hennes systrar var både systrar och vänner - underförstått att Manidja inte skulle umgås med egna, självvalda vänner utanför familjen. Et cetera, et cetera. Vad Manidja själv ville struntade man i.

Under rättegången lades fokus på att diskutera värderingar och normer hos mannen och hans familj. Det är dock samma värderingar som Manidjas egen familj har upprätthållit. Det var familjens normer i allmänhet och ett arrangerat äktenskap i synnerhet som gjorde att Manidja hamnade i en livssituation hon hade svårt att ta sig ur och som så småningom ledde till hennes död.

Man måste också ställa sig frågan om samhällets ansvar. Manidja tog mod till sig och vände sig till myndigheterna för hjälp i en utsatt situation. Hade hon fått rätt stöd i att bearbeta sina trauman och de skuldkänslor som drev henne att underordna sig de värderingar som hon en gång kämpade att befria sig ifrån hade hon kanske levt idag.

Det finns således många som har anledning att fundera över sin del i denna tragedi, även om det är den som har utfört mordet som bär det yttersta ansvaret.

Kvinnors Nätverk och Linnamottagningen har länge kämpat för ett förbättrat långsiktigt och heltäckande stöd till hedersvåldsutsatta ungdomar. Vi ser gång på gång hur unga människor far illa och i värsta fall får plikta med sitt liv. Vi måste uppmärksamma Manidjas historia för att rädda andra unga kvinnor från att gå samma öde till mötes.

Å ena sidan är det viktigt att respektera allas rätt till sin tro, sina värderingar och sin kultur. Å andra sidan måste vi markera att det finns värderingar som samhället under inga omständigheter kan stödja. Det handlar om alla människors lika värde och rättigheter oavsett bakgrund.