Leila Qaraee, ordförande för Kvinnors nätverk, flydde som 21-åring från Iran. Hon är upprörd över det omskrivna slöjuppropet:
”Slöjan är en symbol för att kvinnor inte har samma rättigheter som mannen”, anser hon.

”Hoppfullt att det finns så oerhört många starka tjejer”

Hijabuppropet med fokus på kvinnors rätt att få uttrycka sig och finnas till i det offentliga rummet har väckt många frågor. Enligt organisationen Kvinnors nätverk finns en betydande social kontroll av främst kvinnor i förorterna. Är det så? Och vilka krafter finns i så fall för att stärka unga kvinnors möjligheter att ta för sig i det offentliga rummet?

Fördjupning

I nya Husbygårdsskolan ligger Husby ungdomsgård. Torsdagskvällarna är vigda åt tjejer i årskurs 7 till 9, Tjejforum. Det är en hemtam miljö man möts av: vackra textilier, stora kuddar och mjuka soffor. Verksamheten startades för tre år sedan. Catharina Söderberg har varit med sedan dess.

– Det är viktigt att ge tjejerna utrymme. Tjejer tar inte riktigt samma plats som killar. Killar fyller med en självklarhet upp ett rum och låter sig inte störas om det finns tjejer i rummet. Tjejer kan uppföra sig annorlunda när en kille är i rummet. De vågar inte ta plats, säger Catharina Söderberg.

Tjejgrupperna fokuserar mycket på samtal. Aktiviteter som karaoke ska uppmuntra dem att våga stå på scenen och greppa micken. Utöver det erbjuds teater, film och olika föreläsare. Den första gången som Tjejforum anordnades, stod 108 nyfikna tjejer utanför dörrarna till ungdomshuset.

– Jag längtar efter Tjejforum! Det är en mycket speciell gemenskap och tillhörighet, berättar en av de besökande tjejerna.

Det är även enbart kvinnor som jobbar på tjejforum.

– Tjejerna ska känna sig trygga och även föräldrarna ska det, säger Catharina Söderberg.

Och kanske är det så, att Tjejforum behövs, det tror i alla fall Leila Qaraee, ordförande i Kvinnors nätverk, som arbetar med hedersrelaterade frågor i Stockholm. Hon menar att det finns en problematik i förorter som Rinkeby, Tensta, Hjulsta, Husby och Fittja.

– Ungdomar har ingen sysselsättning, de hänger bara i centrum. Och tjejers situation är värre än killarnas. Segregationen bildar ett utanförskap, vilket gör att familjer försöker kontrollera unga tjejer genom att till exempel se till att de inte är lättklädda och bär slöja. Annars kan hon få ett rykte om att hon är en hora och ligger med många killar, säger Leila Qaraee.

Leila Qaraee sitter på en parkbänk vid Skanstull och ropar åt sina väninnor att gå i förväg. Hon andas ut och minns tillbaka till 1970-talets Iran, som hon tvingades fly från som 21-åring. Hon var socialist och kämpade för mänskliga rättigheter. Hon ville belysa kvinnors rättigheter och klasskillnader. För det fick Leila Qaraee fängelse i några månader, innan hon till slut blev släppt. Väl i Sverige blev hon förvånad över hur mycket det fanns kvar att göra för kvinnor, såsom löneskillnader.

Sedan 1994 är hon ordförande i Kvinnors nätverk, en organisation dit vålds- och hedersdrabbade kvinnor kan vända sig. Och en arbetsdag kan se väldigt olika ut.

– Vissa dagar är man lycklig och glad att en kvinna har tagit hjälp av Kvinnors nätverk. Andra dagar är man jättearg på samhället och på sociala handläggare, de förstår inte eller vill inte hjälpa. Jag kan bli så arg på rasismen! När jag följer en tjej till en social handläggare så kan de häva ur sig ”jaha, vi vet att du bara är ute efter en lägenhet eller pengar.” Man blir misstänkt på grund av färgen på håret och för att man inte är blondin, säger Leila Qaraee upprört.

I en annan del av staden, i Kista, sitter Catharina Söderberg och plockar bland mängdvis med papper. I hela sitt liv har hon arbetat med unga människor. Och fokuset har alltid legat på tjejer. Men att det skulle vara någon skillnad på tjejers situation i förorten respektive innerstaden är svårt att svara på.

– En tjej i Husby kan ju vara oerhört kreativ, ha jättebra betyg. Medan en tjej i innerstaden inte alls mår bra och inte trivs i skolan. Men många av tjejerna i Husby måste hjälpa till hemma på ett sätt som tjejerna i innerstaden kanske inte behöver göra. Hjälpa till med småsyskon till exempel. Samtidigt som det finns en oerhörd sammanhållning här, tjejer emellan.

Catharina Söderberg håller också med Leila Qaraee om att det finns en social kontroll av tjejer på en del områden. Men hon vill att nyansera bilden lite.

– Jaja, den kontrollen finns i hela familjen. Det kan bli ganska tungt och negativt för tjejerna. Bröderna ska ha koll på vad systern gör. Och rapporterar. Det finns en social kontroll mellan tjejerna också, men den är inte så stark. Inom släkten är den ganska stark, säger hon och fortsätter:

– Samtidigt som jag tycker att det var ännu starkare för tio år sedan, det har blivit bättre, även om det fortfarande finns. Och det behöver ju inte vara helt negativt, det beror på vart gränsen går någonstans. Det går inte att säga att den sociala kontrollen är på ett enda sätt. En kurdisk flicka, till exempel, kan ha mycket tillåtande föräldrar, medan det finns andra som vill att dottern ska komma hem direkt efter skolan.

Medan Leila Qaraee sitter kvar på parkbänken vid Skanstull dyker ett annat minne upp. Hon minns en 14-årig tjej hon träffade för något år sedan, som hade en dröm.

– En dröm om att hon skulle vakna upp där ingen hade slöja och huvudduk. Det finns ett stort socialt tryck på de här tjejerna. Vissa tar på sig slöja när de är på väg hem för att inte väcka misstankar.

Och just diskussionen om möjligheten för kvinnor att kunna röra sig fritt och ohämmat har blossat upp den senaste tiden i samband med det så kallade hijabuppropet.

Det syftade till att stötta kvinnor som dagligen utsätts för trakasserier på grund av sin hijab. Men Leila Qaraee, som tvingades in i slöja i Iran, är arg och besviken över uppropet.

– Den vita medelklassfeministen verkar inte förstå systerskap. De förstår inte hederskultur. Feminister vill inte prata om hederskultur eftersom rasister kommer att utnyttja det. De visade ingen systerskap till andra kvinnor och tjejer. Och visst fanns det muslimska kvinnor som deltog. Men en del blev förnedrade för att de hade huvudduken på sig bara en dag. En del tänkte att det var bra och solidariskt. Men slöja är en patriarkal symbol, vi måste kämpa emot den. Det är inte bara kläder. Det är en symbol för att kvinnor inte har samma rättigheter som mannen, säger Leila Qaraee.

Catharina Söderberg har dock andra erfarenheter och tycker att situationen är komplex.

– Har man valt det själv eller är det tvång? Det kan man inte veta. Det går inte att säga att ett sätt är rätt eller fel. Men jag har ju varit med om tjejer som har valt att bära slöja när de har blivit tonåringar. Och det finns så många som är riktigt moderiktiga och färggranna med smycken och smink. Ja, det finns så många oerhört starka tjejer. Man blir hoppfull!