FÖRVALTNINGSRÄTTEN I GÖTEBORG
Avdelning 1
DOM
2011-12-12
Meddetad i Göteborg
Mål nr 7728-11
Enhet 1:3
Dok.ld 110211
Postadress
Box 53197
400 15 Göteborg
Besöksadress
Sten Sturegatan 14
Telefon 031 - 732 7000
Telefax 031 - 711 78 59
Expeditionstid måndag — fredag 09:00-15:00
E-post: forvaltningsrattenigoteborg@dom.se
KLAGANDE
1. Ghana född 1998
2. Rochel född 2001
3. Shterna född 2003
4. Rivka född 2004
Bostadsadress Göteborg
Ställföreträdare för 1 - 4:
Alexander Efternamn (far) och Leah Efternamn (mor)
Bostadsadress Göteborg
Ombud: Advokat Richard Backenroth
Swedbergs Advokatbyrå HB
Packhusplatsen 2
411 13 Göteborg
MOTPART
Stadsdelsnänmden Majorna-Linné
Box 12013
402 41 Göteborg
Ombud: stadsjuristen Linda Widenström
Juridiska avdelningen
Köpmansgatan 20
404 82 GÖTEBORG
ÖVERKLAGAT BESLUT
Stadsdelsnänmdens beslut den 20 juni 2011
SAKEN
Tillämpning av skollagen (2010:800)
DOMSLUT
Förvaltningsrätten avslår överklagandet.
BAKGRUND
Stadsdelsnämnden har beslutat att Chana Efternamn , Rochel Efternamn , Shterna Efternamn och Rivka Efternamn inte ska tillåtas fullgöra skolplikt på annat sätt med motiveringen att de skäl som har angivits inte utgör synnerliga skäl enligt skollagen.
YRKANDEN M.M.
Ghana Efternamn , Rochel Efternamn , Shterna Efternamn och Rivka Efternamn (barnen) överklagar beslutet genom sina ställföreträdare Alexander Efternamn och Leah Efternamn som yrkar att barnen ska få tillåtelse att fullgöra skolplikten på annat sätt. De yrkar även att rätten bar pröva om beslutet är tillräckligt preciserat för art kunna anses utgöra ett förvaltningsbeslut och därmed utgöra en nullitet. Vidare yrkar de att förvaltningsrätten håller muntlig förhandling och anför i huvudsak följande. Familjen kom till Sverige åt 1991. De startade en friskola åt 1997 som lades ner år 2007 då antalet elever var för a Sedan år 2007 har de bedrivit undervisning i hemmet med hjälp av judisk onlineskola för barnen, vilket stadsdelsnämnden godkänt fram t.o.m. vårterminen 2011. Leah Efternamn är lärare. Även Alexander Namndar är utbildad pedagog. Det föreligger speciella omständigheter som var för sig utgör synnerliga skäl enligt skollagen. Familjen är praktiserande ortodoxa judar. För barnens säkerhet krävs särskild undervisning eftersom de är särpräglade och identifieras utan svårighet. Vidare behöver barnen befinna sig i en judisk skolmiljö eftersom de äter speciell mat och dryck, bar speciella kläder och skulle inte känna sig bekväma bland andra barn. Barnen behöver även vänner som de delar bakgrund och trossystem med. Familjen lägger stor vikt vid judiska lagar och regler. Utbildningen i dag är speciell; barnen utbildas i traditionella ämnen men också i judiska traditioner. Genom onlineundervisningen träffar barnen andra barn. Barnen deltar även i läger. Det har gått mycket bra för alla dens barn. Den skolgång barnen får i dag är således annorlunda men ett fullgott alternativ. Det skulle vara mycket svårt för den kommunala skolan att servera barnen koshermat samt att hjälpa dem med bön upp till de 30 gånger per dag som det är fråga om. Det skulle också vara svårt för barnen att få ledigt vid judiska högtider. Skolgången skulle inte heller fungera med hänsyn till säkerhetsaspekten då det finns ett problem med antisemitism i Göteborg och Sverige. Familjen har kontakt med polisen och den judiska säkerhetsorganisationen men de anmäler inte alla händelser. Om de som vuxna inte går säkra hur ska då barnen kunna garanteras säkerhet. Barnen tvingas flytta utomlands om de inte får hemundervisning. Skolverket har haft tillsyn. De välkomnar all fortsatt insyn i verksamheten. Kraven på synnerliga skäl får inte ställas så högt att de inte går att uppnå. Sveriges agerande strider mot Europakonventionen. — Klagandena åberopar i huvudsak följande skriftliga bevisning; redovisning av barnens nuvarande skolgång och undervisning, utlåtande från skolpolitikern Guy Lindermann, utlåtande från barnpsykiatern dr Caroline Lindsay, handlingar som beskriver det judiska livet, en allmän beskrivning av att belysa familjen miljö, sociala situation och det judiska livet, polisanmälningar gjorda i oktober och november 1999, maj 2003 respektive oktober 2005.
Stadsdelsnämnden bestrider bifall till överklagandet. Det Mr är en rättsfråga. Skollagen har ändrats och möjligheten till hemundervisning med hänsyn till religion och filosofisk övertygelse har skärpts. Av förarbetena framgår att hemundervisning p.g.a. religiösa skäl inte längre är möjligt. Skolan ska vara utformad så att det inte spelar någon roll vilken religiös eller filosofisk uppfattning barnen har. Nämnden är medveten om de speciella behoven som barnen med hänsyn till sin religion har samt att det finns antisemitism i Sverige i dag. Det föreligger en skyldighet för nämnden att uppfylla de krav som uppställs med hänsyn till barnens religiösa tillhörighet. Nämnden kommer att se till att barnen får specialkost och att de får tillfälle till bön under skoltid. Det finns även möjlighet för barnen att få ledigt vid judiska högtider. I RÅ 1990 ref. 60 lades stor vikt vid det sociala samspelet. Det är således inte tillräckligt att den akademiska prestationen är tillfredsställande för att hemundervisning ska anses vara ett fullgott alternativ till den traditionella utbildningen. Det är vidare svårt att kontrollera att eleverna uppfyller kunskapskraven. Det är den tredje punkten, dvs. att det måste föreligga synnerliga skäl som är problemet.
Förvaltningsrätten har den 15 november 2011 hållit muntlig förhandling varvid klagandena lämnat in kompletterande skriftlig bevisning.
DOMSKÄL
Av 20 § första stycket förvaltningslagen framgår att ett beslut varigenom en myndighet avgör ett ärende ska innehålla de skäl som har bestämt utgången, om ärendet avser myndighetsutövning mot någon enskild. Av bestämmelsens andra stycke framgår att har skälen utelämnats, bör myndigheten på begäran av den som är part om möjligt upplysa honom om dem i efterhand.
Av 1 kap. 10 § skollagen framgår att i all utbildning och annan verksamhet enligt lagen som rör barn ska barnets bästa vara utgångspunkt.
Av 7 kap. 2 § första stycket skollagen framgår att barn som är bosatta i Sverige har skolplikt.
Av 24 kap. 23 § skollagen framgår att ett skolpliktigt barn får medges rätt att fullgöra skolplikten på annat sätt än som anges i denna lag. Medgivande ska lämnas om
- verksamheten framstår som ett fullgott alternativ till den utbildning som annars står barnet till buds enligt föreskrifter i denna lag,
- behovet av insyn i verksamheten kan tillgodoses, och
- det finns synnerliga skäl.
Enligt 24 kap. 24 § skollagen far medgivande enligt 23 § lämnas för upp till ett år i sänder. Under dess giltighetstid ska det prövas hur verksamheten utfaller. Medgivandet ska återkallas, om det kan antas att förutsättningarna enligt 23 § inte längre finns. Ett beslut om återkallelse av ett medgivande gäller omedelbart, om inte annat beslutas.
Av förarbetena till den nya skollagen (prop. 2009/10:165 s. 523 f.) framgår bl.a. följande avseende möjligheten att fullgöra skolplikten på annat sätt. Regeringen föreslår att villkoren for att få fullgöra skolplikten på annat sätt ska skärpas genom att det ska finnas synnerliga skäl för att medgivande ska lämnas. Ett beslut att återkalla ett medgivande att fullgöra skolplikten på annat sätt ska gälla omedelbart om inte annat beslutas. Skälen för regeringens förslag: Bestämmelserna om möjligheten att fullgöra skolplikten på annat sätt kvarstår i princip oförändrade sedan den gällande skollagen tillkomst. Bestämmelserna förknippas ofta med s.k. "hemundervisning" och i förarbeten till bestämmelserna (prop. 1985/86:10 s. 50 f., s. 125 f.) anges bl.a. att hemundervisning i enstaka fall, och då främst i de lägre årskurserna, kan tänkas vara en godtagbar ersättning för skolgång om någon speciell yttre omständighet föreligger. Som exempel på en sådan omständighet nämns att barnet bor i glesbygd eller behöver särskild vård. Av praxis på området framgår också att bestämmelserna ofta aktualiseras när. föräldrar av olika skäl, t.ex. filosofiska eller religiösa, vill ge sina barn undervisning i hemmet. Av gällande skolförfattningar framgår tydligt att undervisningen i skolan ska vara allsidig och saklig och därigenom utformas så att alla elever kan delta, oberoende av vilken religiös eller filosofisk uppfattning som eleven och elevens vårdnadshavare har. Mot denna bakgrund är det regeringens uppfattning att det i dag inte finns något behov av en bestämmelse i skollagen som ger utrymme för hemundervisning på grund av religiös eller filosofisk uppfattning hos familjen. Enligt 2 kap. regeringsformen får lag eller annan föreskrift inte meddelas i strid med Sveriges åtaganden på grund av den europeiska konventionen angående skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna (Europakonventionen). Enligt artikel 2 första meningen i första tilläggsprotokollet till Europakonventionen får ingen förvägras rätten till undervisning. Enligt artikel 2 andra meningen ska staten vid utövandet av den verksamhet den kan ta på sig i fråga om utbildning och undervisning respektera föräldrarnas rätt att tillförsäkra sina barn sådan utbildning och undervisning som står i överensstämmelse med föräldrarnas religiösa eller filosofiska övertygelse. Artikel 2 i första tilläggsprotokollet garanterar en rätt att inrätta och driva privata skolor. Denna rätt är dock inte ovillkorlig, utan staten kan ställa krav på undervisningens standard och innehåll och på lärarnas kompetens. Vidare framgår av praxis att staten inte behöver respektera en övertygelse hos föräldrarna som står i strid med barnets rätt till undervisning. (Danelius, Mänskliga rättigheter i europeisk praxis, 3:e uppl. s. 486 ff. och där anförda rättsfall, samt Europeiska kommissionen för mänskliga rättigheters beslut nr 17678/91 B.N. och S.N. mot Sverige). Mot denna bakgrund gör regeringen bedömningen att den nu föreslagna ändringen inte kan anses stå i strid med Sveriges internationella förpliktelser. Det behövs emellertid även framöver ett visst utrymme för att under begränsad tid få medgivande till skolpliktens fullgörande på annat sätt. Som nämns i förarbetena till dagens bestämmelser kan det t.ex. handla om fall då en elev flyttat hit från något grannland men väljer att gå kvar i grannlandets skola under återstoden av en termin eller att en elev deltar i en filminspelning eller dylikt. Bestämmelserna bör också kunna aktualiseras när elever gör längre resor. I bestämmelsernas lydelse ligger att de ska tilllämpas med stor restriktivitet. Alla bams rätt till en likvärdig utbildning är en av grundstenarna i det svenska utbildningssystemet och den aktuella verksamheten måste for den begränsade tid som ett medgivande kan avse (upp till ett år i sänder) framstå som ett fullgott alternativ till den reguljära undervisningen. Bedömningen om synnerliga skäl föreligger ska utgå från elevens intressen.
Förvaltningsrättens bedömning
Alexander Efternamn och Leah Efternamn har gjort gällande att stadsdelsnämndens beslut ska utgöra en nullitet på grund av att det inte är motiverat. Förvaltningsrätten konstaterar att nämnden i sitt beslut redogör för gällande bestämmelse samt för utdrag ur förarbetena för att därefter konstatera att de skäl som angivits från föräldrarnas sida inte utgör synnerliga skäl. Vidare har förvaltningsrätten hållit muntlig förhandling där klaganden fått möjlighet att få de skäl som bestämt utgången i efterhand förklarade. Förvaltningsrätten anser not bakgrund härav att stadsdelsnämndens beslut inte är så bristfalligt att det ska upphävas. Målet ska därför prövas i sak.
Skollagen har nyligen ändrats. Den nya lagen trädde i kraft den 1 augusti 2010 och ska tillämpas på utbildning och annan verksamhet från och med den 1 juli 2011. Villkoren för att fullgöra skolplikten på annat sätt har därigenom skärpts genom att det för att medgivande ska lämnas numera även finns ett krav på att synnerliga skäl ska föreligga. Därutöver krävs liksom tidigare att verksamheten ska framstå som ett fullgott alternativ till den utbildning som annars står barnet till buds och att behovet av insyn kan tillgodoses. För att hemundervisning ska medges krävs således att samtliga tre punkter i 24 kap. 23 § skollagen är uppfyllda. Införandet av kriteriet synnerliga skäl innebär att bestämmelsen ska tillämpas med stor restriktivitet.
Vid den muntliga förhandlingen framkom att Alexander Efternamn och Leah Efternamn sedan år 2007 har bedrivit hemundervisning för sina barn och att nännden givit sitt medgivande till detta fram t.o.m. vårtemrinen 2011, dvs. fram till att den nya skollagen började tillämpas.
Frågan blir då om de skäl som föräldrarna anfört för att undervisningen ska fullgöras på annat sItt kan utgöra synnerliga skäl i skollagen mening. Alexander Efternamn och Leah Efternamn har som skäl anfört att barnen är praktiserande ortodoxa judar samt att det för barnens säkerhet krävs särskild undervisning. Av gällande skolförfattningar framgår tydligt att undervisningen i skolan ska vara allsidig och saklig och därigenom utformas så att alla elever kan delta, oberoende av vilken religiös eller filosofisk uppfattning som eleven och elevens vårdnadshavare har. Mot denna bakgrund förefaller det vara lagstiftarens uppfattning att det i dag inte finns något behov av en bestämmelse i skollagen som ger utrymme för hemundervisning på grund av religiös eller filosofisk uppfattning hos familjen (jfr prop. 2009/10:165 s. 523 0. Den omstlndigheten att barren är praktiserande ortodoxa judar kan därmed inte anses utgöra synnerliga skäl i lagens mening. Vad gäller anförda säkerhetsskäl konstaterar förvaltningsrätten att några konkreta individuella hot mot barnen inte synes föreligga. Vidare har varje skola en skyldighet att aktivt motverka mobbing samt att ha en mobbingplan. Därtill kommer att eventuella brottsliga handlingar ska polisanmälas och tas om hand av de rättsvårdande myndigheterna. De anförda skälen avseende säkerhet kan därmed inte heller anses utgöra sådana synnerliga skäl som gör att barnen kan medges att fullgöra sin skolplikt på annat sätt.
Alexander Efternamn och Leah Efternamn har även gjort gällande att införandet av bestämmelsen i 24 kap. 23 § skollagen strider mot Europakonventionen. Enligt 2 kap. 23 § regeringsformen får lag eller annan föreskrift inte meddelas i strid med Sveriges åtaganden på grund av Europakonventionen. I ovan nämnda förarbeten (jfr prop. 2009/10:165 s. 523 f) har frågeställningen behandlats och slutsatsen är att ändringen i lagstiftningen inte kan anses stå i strid med Sveriges internationella förpliktelser. Förvaltningsrätten finner inte skäl att göra en annan bedömning.
Överklagandet ska således avslås.
HUR MAN ÖVERKLAGAR, se bilaga (DV 3109/1B)
Eva Bertelsen - Rådman
I avgörandet har även deltagit nämndemännen Birgit Ekholm, Stig Andersson och Barbro Sandelin.
Föredragande i målet har varit förvaltningsrättsnotarien Emelie Lundin.
|