Persiska        SvD 2012-11-01        SvD: Religion kan ge rätt till hemskolning        SvD: Kammarrättens beslut om hemundervisning för de judisk-ortodoxa barnen överklagas
Förvaltningsrättens dom 2011-12-12       Kammarrättens dom 2012-10-16

Strikt religiös tro ska inte påverka barnen


Att inskränka barns rätt till vanlig skolundervisning till förmån för föräldrars strikta religiösa tro kan enbart sammanfattas som ett totalt haveri för det sekulära samhället. Det är hög tid att samhället ovillkorligen ställer sig på barnens sida, skriver Leila Qaraee, ordförande Kvinnors Nätverk.   - Svenska Dagbladet 2012-11-01



Så händer det igen. Svenska staten sanktionerar att barn tvingas leva alla sina barnår enligt religiösa koder bestämda av föräldrar och samfund. Barnets rätt till utveckling och kunskap, möjlighet till egna åsikter och värderingar grusas då de tvingas till starkt religiöst präglad undervisning, i hemmet eller vid religiösa friskolor.

I våras uppmärksammades att Jönköpings kommun hade särskilda regler i skolan när det gällde muslimska barn. Kommunen fick hård kritik och tvingades riva upp det avtal som tecknats med muslimska samfund. Nu har vi fått ett nytt exempel på hur föräldrars rätt till att kontrollera barnens skolgång sätts före barnets rättigheter.

Ett par judisk-ortodoxa föräldrar har i en dom från Kammarrätten givits rätt till hemundervisning av sina fyra döttrar. Grunden för detta ska vara att de lever under speciella förhållanden, såsom att de måste be många gånger per dag och följa religiösa regler kring till exempel kosthållning och klädsel. Mamman uttrycker i en radiointervju att de är ”ambassadörer för judendomen” och att judisk undervisning inte bara handlar om vad de studerar utan om en livsstil. Det hon beskriver är religiösa normer som reglerar dygnets alla vakna timmar och som kraftigt begränsar barns liv och frihet.

Kammarrättens argument för att tillåta hemundervisning är att inte kränka religionsfriheten och att den undervisning som erbjuds i hemmet och online är ett ”fullgott alternativ till den allmänna skolan”.

Den allmänna skolan handlar dock inte bara om att förmedla ämneskunskaper. Skolutbildningen syftar till ”att barn och elever ska inhämta och utveckla kunskaper och värden” (Skollagen, 4 §). Utbildningen ska överensstämma med grundläggande demokratiska värderingar, alla människors lika värde, jämställdhet och så vidare. På tvärs mot detta tillåter nu Kammarrätten undervisning som grundar sig på starkt religiösa normer, där många religioner är intoleranta mot människor av annan religiös tro eller icke-troende och rentav slår fast att de är orena. En sådan undervisning ger barnen en dålig grund för att leva i ett öppet och mångkulturellt samhälle.

Vi på Kvinnors Nätverk träffar dagligen barn och ungdomar som får sina liv begränsade och kontrollerade, utifrån kulturella och religiösa argument. Det kan handla om att inte få umgås med barn av en annan tro, att inte få idrotta med andra barn eller att tvingas bära slöja. Vi har träffat många ungdomar som bär på svåra trauman av sådant som föräldrarna, utifrån sin tro, har utsatt dem för.

Ett exempel är en 15-årig tjej som hade fått höra av sina föräldrar att de som inte bär slöja hamnar i helvetet. Hon fick som 6-åring veta att hennes bästa kompis Frida och hennes mamma var smutsiga och att hon därför inte fick äta av deras mat. Efter att en gång ha ätit köttbullar hos dem fick hon skuldkänslor och mardrömmar om att brinna i helvetet. På så sätt fick den här tjejen under hela sin barndom leva med en stor oro. Hon sa att det enda hon önskade var att vakna upp till en värld där ingen blir tvingad att bära slöja, eller hamna i helvetet för att man inte gör det.

I våra möten med dessa barn och ungdomar blir det uppenbart att skolgång inte enbart handlar om utbildning. Det finns andra stora värden som samhället måste skydda, till exempel att barn får möjlighet att träffa andra barn med olika bakgrund och möta olika livsåskådningar, för att kunna utvecklas som individer.

Utan att på något sätt yttra oss om hemsituationen i det aktuella fallet med den judisk-ortodoxa familjen, kan vi utifrån vår erfarenhet konstatera att skolan också kan vara ett viktigt andningshål för barn. En plats där man i viss mån kan undkomma till exempel föräldrarnas eller religiösa samfunds kontroll. Genom att tillåta hemundervisning, eller för den delen religiösa skolor i andra former, tar man ifrån barnet möjligheten att få känna efter vad det själv vill med sitt liv. För inte så länge sedan visade Uppdrag Granskning i SVT på bristande insyn i religiösa skolor, om undermålig undervisning och förekomst av aga. Att tillåta hemundervisning är att ytterligare begränsa omvärldens insyn och möjligheten till granskning riskerar att bli ännu sämre.

Kvinnors Nätverk arbetar för kvinnors och barns rättigheter, mot förtryck, rasism och alla former av sociala, kulturella, religiösa, ekonomiska eller politiska argument som har för avsikt att rättfärdiga eller dölja diskriminering och förtryck av kvinnor och barn. Efter att Jönköpings kommun fick backa från sitt särskiljande av barn trodde vi att vi tagit ett steg framåt i vårt arbete. Tyvärr dyker det hela tiden upp nya exempel på hur föräldrars önskemål värderas högre än barns rättigheter.

Det är hög tid att samhället ovillkorligen ställer sig på barnens sida och står upp för en skola och utbildning som grundar sig på sekulära principer. Barn ska inte som i det aktuella fallet behöva underkasta sig sina föräldrars tro. Barns rättigheter måste få vara viktigare än religion. Det är religionsfrihet – för barnen.

Vi kräver att Kammarrättens dom omedelbart överklagas och ändras. Samhället måste sluta kompromissa med barns rättigheter!

LEILA QARAEE
ordförande Kvinnors Nätverk

Barn ska inte behöva underkasta sig sina föräldrars tro!