Amina Lawal med dottern Wasila, den 8 augusti 2002, Funtua, Nigeria. |
Chockbesked från domstolen i Funtua
Nyheten om nåndagens domslut i en rättegångssal i staden Funtua i den nigerianska delstaten Katsina spreds snabbt över hela världen. Världspressen fanns på plats utanför rättssalen, liksom ett 20 tal kravallpoliser. Inne i den byggnad där den högre islamiska domstolen i Funtua sammanträdde under ledning av dommaren Aliyu Abdullahi trängdes ett 60-tal åhörare, de flesta män. Det tog en timme att läsa upp rättens beslut som förkunnade att domen i en lägre instans stod fast och dess bistra besked mötes av ropen "Allahu Akbar" (Gud är större) från åhörarna. Utanför rättssalen gav åhörare kommentarer till utländska journalister. - Det här är en triumf för Guds lag. Genom det här domslutet är vi övertygade om att delstatsregeringen menar allvar när det gäller implementeringen av Sharialagarna, sade studenten Mohammed Radiu till nyhetsbyrån AP. Huvudpersonen i måndagens drama, den 30 åriga Amina Lawal, hjälptes iväg av sina advokater för att slippa journalisternas frågor. Hon hade gråtande suttit inne i salen och hört rätten beslut att hon ska stenas till döds när hon har slutat att amma sin åtta månader gamla dotter Wasila. Enligt det tidigare domslutet i en lägre instans kommer amningen att avslutas 2004. Amina Lawals "brott" var att hon som skild kvinna träffade Yahaya Mahmud. Enligt Amina Lawals utsaga var han hennes pojkvän i elva månader och lovade att gifta sig med henne. Resultatet av deras samvaro blev Wasila. Yahya Mahmud ställdes också inför rätta och medgav att Amina Lawal hade varit hans flickvän. Men han svor på Koranen att han inte var far till Wasila och målet mot honom lades ned. Enligt Sharia-lagarna är det hårda krav på bevisning i form av vittnen om en man ska fällas för så kallade äktenskapsbrott. Men när det gäller en kvinna anses hennes graviditet vara bevis nog. Amina Lawal har erkänt att hon som skild kvinna haft sexuellt umgänge och därvid blivit med barn. En lagstiftning som gör detta till ett brott som ska bestraffas med döden förtjänar bara förakt och kan aldrig ursäktas med hänvisning till trofriheten. Efter att Safiya Husseini, en 35-årig kvinna, slapp undan stening till döds tidigare i år genom att försvaret åberopade rättegångstekniska deltaljer var det många som trodde att Amina Lawal i måndags skulle lämna domstolen utan rädsla för sitt liv. En rad framträdande nigerianska advokater jobbar med hennes fall och de var både chockade och förvånande över domen, liksom den federala regeringen i Abuju. Ett litet rättslig hopp återstår dock ännu då försvaret har 30 dagar på sig att gå till höre instans. Domstolsutslaget i Funtua kan ses som en markering att man menar allvar i de tolv delstater i norra Nigeria där sharia-lagar har införts sedan 1999. Det folkliga stödet för de nya lagarna har varit stort bland den muslimska befolkningsmajoriteten. Många har trott på löftena från plitiker som Ahmed Sani, guvernör i Zamfara, som hade så här när hans delstat införde lagarna: - Nu kommer det bli slut på stölder och korruption och människors mentala och sprituella välbefinnande kommer att uppmuntras. Fattiga, outbildade och ensamstående mödrar som likt Amina Lawal blir gravida tillhör dock förlorarna i sharia-lagarnas Nigeria. Nigeria har i dag en federal regering som med stor oro ser hur landet splittras upp i en muslimsk del i norr och en kristen del i söder. Sedan 1999 beräknas över 3000 personer ha dött i oroligheter mellan den federala regeringen och delstaten Katsina. Regeringen i Abuja har förklarat att verkställande av sharia-lagens straff strider mot landets författning. Det federala Nigerias framtid står i dag på spel. Domen mot Amina Lawal kan ses som en symbol för det grövsta förtrycket mot kvinnor. I olika samhällssystem och med varierande förtecken, religiösa eller kulturella, berövas kvinnor över hela världen rätten att bestämma över sina egna kroppar och göra egna livsval. Därför behövs det nu en proteststrom mot de mörkermän som vill att Amina Lawal om ett och ett halvt år ska stenas till döds. Ulf B Andersson vik chefred Arbetaren 34/02 www.arbetaren.se
|