|
KVINNORS NÄTVERK |
Detta är grunden för Kvinnors Nätverks arbete. Kvinnors Nätverk tar bestämt avstånd ifrån alla former av sociala, kulturella, religiösa, ekonomiska eller politiska argument som har för avsikt att rättfärdiga eller dölja diskriminering och förtryck av barn och kvinnor.
Kvinnors Nätverks verksamhet finansieras huvudsakligen genom bidrag från Stockholms Stads Socialtjänstförvaltning, Länsstyrelsen i Stockholms län samt Allmänna arvsfonden.
Det har aldrig varit meningen att Kvinnors Nätverk skulle fungera som ett socialt stödcentrum som gör det som samhället har fullt ansvar för att göra. I socialtjänstlagen 5 kap. 11§ står att socialnämnden i varje kommun har som sin uppgift att verka för att brottsoffer och närstående får stöd och hjälp. Lagen nämner särskilt våldsutsatta barn och kvinnor som grupper som socialnämnden skall uppmärksamma kan vara i behov av stöd och hjälp. Men vi ser ett samhälle som brister i sitt ansvar. Där har vi idag en viktig roll att fylla. En av våra viktigaste funktioner är också att öka medborgarnas kunskap och medvetenhet om kvinnors och barns rättigheter, höja deras röst och synliggöra samhällets ansvar. Vi jobbar också med informationsspridning och rådgivning till myndigheter.
Kvinnors Nätverk erkänner ingen obetingad rätt för föräldrar att kontrollera unga människors liv eller att tvinga dem att leva enligt ett religiöst eller kulturellt regelsystem som de själva inte accepterar. Kvinnors Nätverk menar att denna princip är speciellt viktig i frågor rörande unga flickors sexuella frihet, och rätt att fritt välja pojkvänner/partner.
Kvinnors nätverk tycker att de mänskliga rättigheterna är universella. Kulturrelativismen, där kulturen går före individen, är aldrig acceptabel! Vi får aldrig acceptera att det exempelvis utvecklas parallella rättsystem, ett kulturellt/religiöst och ett juridiskt. Vi får aldrig ta mer hänsyn till kulturen eller religionen än till individen. Mänskliga rättigheter får aldrig vara beroende av kultur eller religion. Mänskliga rättigheter ska vara lika för alla. Kvinnors Nätverk erkänner religionsfrihet och rätten att upprätthålla etniska och kulturella traditioner så länge dessa inte inskränker på de mänskliga rättigheterna.
Kvinnors Nätverk anser att en fri debatt, ett fritt flöde av information och fri forskning om de mekanismer som leder till förtryck av kvinnor och ungdomar är av avgörande betydelse för att bekämpa detsamma.
Kvinnors Nätverk driver verksamheterna: Matilda (vuxen verksamhet), Linnamottagningen och Systra mi (ungdomsverksamhet), volontärverksamhet och Höja rösten. Genom dessa bedriver vi informations- och kunskapsspridning, rådgivning, stöd, motivationsinsatser och kamp för kvinnors och barns rättigheter.
Majoritet av våra besökande är ungdomar och unga kvinnor som har haft kraften och modet att göra motstånd, och som har haft orken att söka sig till oss för att få stöd i en situation där de försöker förändra sin livssituation. Människor som söker sig till oss är inte bara offer utan oerhört starka individer som orkar och vågar stå emot kränkande behandling, förtryck och våld.
Att våga förändra en destruktiv livssituation kräver oerhört mycket av individen och de personer som söker stöd hos Kvinnors Nätverk har ofta en lång och komplicerad historia av egen kamp för förändring bakom sig. Att kämpa på egen hand kan vara mycket svårt och till slut tappar många orken eller motivationen till att fortsätta på egen hand.
Kvinnors Nätverks erfarenheter visar att framför allt ungdomarna behöver ett omfattande vardagligt stöd. När ungdomarna har klarat sig igenom den akuta situationen är avsaknaden av ett nätverk ofta stort. Ungdomen har brutit med sin familj och andra närstående. I denna situation har många behov av en mentor. Detta behov kan vi tillgodose genom vår stödpersonsverksamhet.
Vi följer personen genom hela processen, från en inledande fas då den hjälpsökande huvudsakligen är i behov av akuta åtgärder, till en senare fas då det långsiktiga arbetet med att skapa ett fungerande och självständigt liv tar vid. Vårt ändamål för ungdomar som söker sig till oss är att hon/han ska kunna/orka/våga leva det liv hon/han vill! Vi arbetar med empowerment för att stärka ungdomarna att kunna bli fria individer, leva självständiga och slå sig fria från objektifiering.
Ett stort och viktigt arbete för Kvinnors Nätverk är informationsspridning och opinionsbildande verksamhet vad det gäller ungdomars och kvinnors rättigheter. Vi deltar i sammanhang där vi kommer i kontakt med våra målgrupper, ansvariga tjänstemän och politiker för diskussion och erfarenhetsutbyten. Det kan handla om alltifrån skolmiljöer och ungdomsmottagningar till konferenser och samverkansmöten med samarbetspartners. Vi bedriver en aktiv omvärldsbevakning och tar del av andras forskning, studier och praktiska erfarenheter.
Kvinnors Nätverk följer samhällsdebatten och agerar opinionsbildande i syfte att förändra attityder i samhället och ställa krav på makthavare. Vi medverkar i erfarenhetsutbyten både nationellt och internationellt, och skapar egna mötesforum.
Kvinnors Nätverk stödjer även andra organisationer och myndigheter som i olika former arbetar med ungdomars och kvinnors rättigheter, i synnerhet hedersrelaterad problematik, för att dessa i sin tur ska kunna stärka sin kompetens.
Kvinnors Nätverk genomför utbildningar, seminarier och konferenser samt erbjuder mötesplatser för aktiva och sympatisörer för att inspirera till handling. Genom denna typ av arbete hoppas vi hela tiden kunna rekrytera flera aktiva i kampen för ungdomars och kvinnors rättigheter.
En viktig del är våra medlemsaktiviteter där vi utbyter erfarenheter med varandra, samt höjer vår kunskapsnivå och diskuterar vår roll i samhället. Detta är en förutsättning för att vi ska utvecklas och överleva som organisation.
För att kunna nå våra mål behöver vi vara många och kämpa ihop. Tillsammans är vi starkare!
Hedersrelaterat våld har nära samband med kontroll över kvinnans kropp, sexualitet och känslor. Hedersproblematik handlar inte i första hand om fysiskt våld eller hot om våld, utan om begränsningar av rörelsefrihet och om kontroll och isolering. Den sociala kontrollen utförs såväl av kvinnor som män, både inom och utanför familjen. Kännetecknande för hedersrelaterat våld är att det ofta utövas av flera parter och ges kollektiv legitimitet. Därför betraktas våld mot kvinnor (i allmänhet) och hedersrelaterat våld (speciellt) som en samhällsproblematik och bör behandlas som ett brott och besvaras med en bestämd och omedelbar sociala reaktion.
Förövaren i det hedersrelaterade förtrycket är inte bara personen som utför dådet, utan en religiös kultur som står som drivkraft bakom förtrycket. Genom att se grunden till förtrycket kan vi till exempel förstå varför en flickas oskuld är så viktig.
Det måste vara möjligt att diskutera religiösa kulturer utan att pekas ut som rasist eller fördomsfull.
Vi kan inte svika ungdomarna på grund av rädsla för att rasister ska utnyttja situationen, eller på grund av rädsla för att vi ska pekas ut som exempelvis islamofober. Utöver den religiösa kulturen kan exempelvis kvinnofientliga attityder och utanförskap förstärka förtrycket.
Våld i hemmet anmäls i lägre grad än våld på offentliga platser. Kvinnors benägenhet att själva ta på sig skulden, ta tillbaka anmälningar, omdefiniera händelsen genom att förringa eller förneka den, är alla aspekter som försvårar stödarbetet. När vi ska förstå de problem som drabbat de individer som söker vårt stöd är det denna bild vi utgår från, men vi gör också flera tillägg. Några viktiga aspekter är segregation och utanförskap, andra är erfarenheter av andra norm- och värdesystem än dem som dominerar majoritetssamhället.
Allt eftersom frågan kring hedersproblematik blivit en samhällsangelägenhet, har vi också i allt större utsträckning kommit att fungera som rådgivare för andra yrkesverksamma eller myndigheter som på olika sätt kommer i kontakt med målgruppen i sin verksamhet.
Många av de ungdomar vi möter i vår stödverksamhet har en djupt skadad självbild och dåligt självförtroende. I många fall har ungdomen tvingats bryta med hela sitt sociala nätverk för att komma till rätta med sin livssituation och lever isolerat och ensamt. Ofta finns det en överhängande risk för självdestruktivt beteende som till exempel självskador, självmordsförsök, missbruk, misshandelsrelationer och prostitution.
För många ungdomar som söker hjälp hos Kvinnors Nätverk kommer känslor av övergivenhet och ensamhet vara den största utmaningen i den nya livssituationen. Många bär på svåra känslor av skuld och skam gentemot människor de älskar och upplever sig ha svikit. Många lever också med tärande inre konflikter mellan de värderingar de själva uppfostrats med och de egna önskemålen, vilket ofta leder nedbrytande skuldkänslor. En stor grupp av de ungdomar vi kommer i kontakt med är ovana vid att ta hänsyn till eller ens identifiera egna behov och önskemål. Många har också en bristande kunskap om samhället och har inte förberetts för ett självständigt liv i form av eget boende och egen ekonomi. En annan stor svårighet är bristen på kunskap om sociala koder och normer, vilket kan skapa problem i ungdomarnas sociala liv. Under sin uppväxt har de inte fått lära sig hur man förväntas bete sig och agera i olika sociala sammanhang.
För dessa ungdomar vill vi:
Idag kan vi konstatera att många ungdomar som söker samhällets stöd pendlar mellan många olika val och strategier och ofta över en lång tidsrymd under sin självständighetsprocess. Därför är det viktigt att se på deras handlingar som delar av en djupare process som svarar mot ungdomens tidigare erfarenheter av psykisk hälsa och problembakgrund. Någon kommer att välja att återvända till sin ursprungliga livssituation och anpassa sig till de krav som ställts. En annan kommer att försöka hitta nya strategier för kompromisslösningar med hopp om att slutligen bli sedd och förstådd. En tredje kommer att vara fast besluten att förändra sin livssituation och kommer aldrig eller först långt senare att söka kontakt med sitt tidigare sociala nätverk. Vår uppgift som stödjare är att så långt som det är möjligt underlätta för den hjälpsökande att navigera i denna process.
Linnamottagningen erbjuder tjejer och killar:
Linnamottagningen erbjuder även rådgivning för yrkesverksamma som kommer i kontakt med målgruppen genom sin verksamhet.
Systra mi erbjuder tjejer:
Den andra stora gruppen av hjälpsökande är kvinnor som på olika sätt utsätts för våld inom parrrelationer. Den specifika målgrupp som Kvinnors Nätverk framför allt kommer i kontakt med är särskilt sårbar då många har kommit till Sverige genom arrangerade äktenskap eller tvångsäktenskap och ofta saknar permanent uppehållstillstånd. Enligt svensk lagstiftning får personer som får uppehållstillstånd på grund av äktenskap eller samborelation med en svensk medborgare endast ett tidsbegränsat uppehållstillstånd under de första två åren. Därefter beviljas permanent uppehållstillstånd förutsatt att relationen är intakt. Därigenom blir kvinnornas vistelse i Sverige villkorad genom relationen till mannen, något som sätter kvinnorna i en mycket utsatt position.
Inom Matilda kommer vi även i kontakt med kvinnor som behöver stöd på grund av våld i parrelationen, stöd i en skilsmässa och stöd i vårdnadsfrågor.
För dessa kvinnor vill vi:
Volontärerna utgör en värdefull resurs vid olika aktiviteter, antingen i löpande uppdrag eller vid enstaka tillfällen. Det kan till exempel handla om övningskörning, läxläsning, flytthjälp, arbeta med hemsidan eller vara med som extra resurs vid kurser och utflykter.
Som volontär kan man också fungera som stödperson i en individuell kontakt med en tjej eller kvinna. Hur kontakten utformas beror på vilka behov och önskemål den personen har. Stödpersonen ska helst kunna avsätta ett par timmar i veckan och det är ett krav att ha gått Kvinnors Nätverks stödpersonsutbildning.
|
|
|
| Jourtelefon för ungdomar alla dagar 09.00 – 22.00 | |
|---|---|
| Tel | 020-40 70 40 |
| (Det kostar inget och samtalet syns inte på telefonräkningen) | |